Midsommardans
Tavlan som är gjord år 1897 är ett motiv av en svensk midsommarafton runt trakterna kring Mora, där även Anders Zorn är uppväxt. För att börja med är det ett väldigt speciellt ljus i bilden, jag gillar det verkligen och kan tänka mig att det är precis de sista timmarna in på natten, det är nog inte så varmt, vinden står nog ganska stilla och där precis solen håller på att gå ner. Det är en väldigt varm ton över hela målningen som man får av solen, och främst ser man denna värme på det idylliska svenska röda huset som ligger lite längre upp i bilden, det är som att himlen speglas i fönsterna och den röda färgen på husväggen lyser nästan upp lite guldskimrande. Om vi förflyttar oss precis bredvid och lite framför det röda huset, så ser det mer ut som en timmerlada, det kanske är ett hus för lagring? Eller kanske ett häststall? Jag vet faktiskt inte men det ser ut att ha stått där ett tag i alla fall. Denna byggnad tar upp en ganska stor del av himlen och målningens yta, mer ger samtidigt ett härligt djup för alla objekt framför. Den har en ganska grå/mossig färg och ser ut att vara byggd av trä. Om vi tittar framför ladan så befinner det sig massor av människor i folkdräkter som umgås mot väggen till laden och dansar på gräsplätten framför. Det är mycket rörelse bland människorna, de dansar och hoppar, kjolarna lyfter från marken, benen är i rörelse. Hela kompositionen är ganska genomtänkt tycker jag. Det blir mycket fart och ett stort djup från det första dansande paret till de röda husen längre bort. Fast på denna ändå kompakta yta, så lyckas Zorn ganska bra på att inte göra det för stökigt. Bakom det runt 30-tal dansande människorna, nästan i höjd med det röda huset, spirar det fram en ganska smal men hög klassisk midsommarstång med en svensk flagga på toppen. Det ligger även någon slags byggnad bredvid stången som liknar något kyrkoliknande med en hög skorsten med ett kors högs upp. Det är dock svårt att urskilja något mer. Gräset är ganska hög med en blandning av hö mellan det gröna, det finns ett par i främre delen av bilden som känns extra fokuserade på. Det är även mycket fart och dans i detta par.
Anders Zorns betydelse och mening med bilden tycker jag känns ganska lummig, men enligt hans personliga anteckningar hade han rest med båt tillsammans med Prins Eugan och efter ett tag kom de fram till Morkarlby och laden som syns på bilden där Zorn kallade på en speleman för att underhålla de två. Efter ett tag så samlades ett antal med människor från byn och började dansa, och just prinsen Eugan var i extas över denna tillställning och östa på Zorn att han skulle måla detta motiv till honom tror jag. Så man kan kanske se det som ett beställningsjobb? I alla fall så dröjde det till året efter som Zorn satte igång att måla. Det var just Zorn som gav Morkarlby den klassiska midsommarstången året därefter, kanske för att iscensätta samma miljö som han och prinsen såg året där innan?
Reflektion
Tema “Både och”
1. När jag först hörde uppgiften “Både och” fick jag en tanke kring stor och liten, vuxen och barn, kort och lång. Så vad kunde man göra med dessa tankar? Jo jag började att spåna på att göra ett collage av tidningspapper. Men senare flyg mina tankar till det mer digitala, och den slutgiltiga tekniken blev foto. Det fanns inte så mycket problem med den genomgående processen, kanske var det att måla till en tjusig mustasch eller att sätta upp kameran.. Men något mer hinder än det fanns inte! Jag tror inte själva prestationen på min sneda mustaschmålning påverkade bildens slutresultat, men i min själ måhända! Skämt osido, det fanns inga problem som dök upp under skapandet!
2. Jag valde foto efter att ha grubblat och mumlat med ett collage jag inte fick ihop, då fick jag tanken att jag skulle spinna vidare och utveckla min ide på den fotografiska delen. Motivet som avspeglas i bilden är att jag gestaltar en person som både är stor men liten i själen. Osäkerheten mellan alkohol/tobak som man egentligen inte vill ha och det lekfulla som man inte längre orkar med. Personen har blivit stor, eller? är det bara en mur för att dölja vad som egentligen finns där under och grår. Han är ju liten och lekfull i själen, han går bara runt med en kostym som blir äldre och äldre. Han börjar blir deprimerad, försöker krypa undan världen som han lever i. Hinna med det saker som han orkar, det blir dessvärre färre och färre per dag som går.
Den svartvita tonen valde jag för att man ska få stimulera fram färgerna själv, men även visa på den här deppiga och missvisande känslan som försöker speglas. Jag tycker det påverkar bilden på ett positivt sett gemfört om man skulle ha den i färg. Detta pågrund utav att man får en större tungd och djup i bilden gemfört med färg.
3. Jah, det finns väl ett antal saker jag skulle vilja ändra på, det första är att den är rätt stökig i bakgrunden detta får en att lägga fel fokus och kanske vilseleda betraktaren att tänka på fel saker. Sen hade jag väl försökt att skaffa lite bättre rekvisita som jag skulle kunna använt. Sen så är jag väl inte den perfekta modellen till projektet, detta hade jag nog ändrat tills nästa gång, höhö!
4. Det jag är mest nöjd över är känslan från mig och objekten i samklang, dom kompletterar varandra så bra. Så som det depressions fulla byggandet med lego, för att sedan pausa och behöva dricka sin öl och röka ett bloss pågrund utav att sitt yttre, det större jagar än in i det minsta.
Tema “Både och”
Mer information och reflektion finns på inlägget över!
Påverka med konst
Ibland när jag ser på ett föremål så lyckas konstnären få detta föremål att slå an på strängar inom mig. Jag återupplever, eller åtminstone förstår och smakar av den känsla som verket försöker förmedla. Ibland träffar det rätt på en gång, ibland behöver jag få det förklarat för mig, varpå jag antingen får en riktig aha-upplevelse, eller inser att jag och personen bakom verket antagligen fungerar väldigt olika eller har mycket olika preferensramar.
En grupp som vill påverka oss är exempelvis filmare, Ingmar Bergman sa en gång ”Det enda som är väsentligt är att påverka, att komma i
kontakt, att driva in en kil i människors likgiltighet eller passivitet.”
Jag tycker det känns fel i att enbart se den negativa påverkan. Om man nu kan se den tydligt så måste ju rimligtvis även den positiva påverkan
vara stark, eller? Film och propaganda alltid hängt ihop exempelvis, redan 1915 gjorde Griffith Birth of a Nation med ett starkt rasistisk budskap som Ku Klux Klan även nu gärna vill visa
som inspiration för sina idéer. Under andra världskriget användes det, och likväl i Sovjetunionen av skickliga filmskapare. Under kalla kriget var förstås de värsta skurkarna i amerikansk film kommunister.
Påverka med konst
På Moderna Museets i Stockholm finns det många dyrgripar och en heter Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí är konstnären, han målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två meter på höjden och tre och en halv på bredden. Den är också huvudnumret i utställningen "Dalí Dalí featuring Francesco Vezzoli".
Namnet på tavlan kommer från myten om den schweiziske hjälten Wilhelm Tell från den tid då landet lydde under Österrike. Det berättas att den onde Gessler, i tjänst hos habsburgarna, hade satt upp sin hatt på torget och krävde att var och en som passerade skulle hälsa på hatten som på Gessler själv. När Tell, som var en skicklig bågskytt, kom förbi med sin lille son, hälsade han inte. Han blev fängslad och som lösen skulle han skjuta ett äpple från sin sons huvud. Tell lyckades träffa äpplet utan att skada pojken men höll en extra pil i beredskap. Gessler frågade vad han skulle med den. Svaret blev, att han skulle ha skjutit Gessler med den om han missat äpplet.
Men var det egentligen rätt gjort av Tell att våga riskera sonens liv? Visserligen visste Tell att han var skicklig men en häftig vindpust eller liknande kunde ha orsakat sonens död. Dalí har valt att tolka myten så att faderns vilja att visa sin skicklighet var större än omsorgen om sonen. Här har ett vasst vapen genomborrat mannens överkropp. Tavlan är ett porträtt av hans egen far.
Den knäböjande Tell liknar en skulptur och trappstegen/boken vid hans vänstra fot är också skulptural. Trots sin tyngd svävar båda föremålen i luften därför att stöttorna som håller dem uppe svävar även de - som under den enormt förlängda högra skinkan och den på andra sidan under Tells överdrivet långa mösskärm. Med en enkel spark skulle man utan tvekan kunna störta mannen med den muskulösa underkroppen. Mannens högra fot är klädd i en svart strumpa som hålls uppe med ett strumpband.
I mannens vänstra knä kan man urskilja konturerna av ett foster och ett ännu mindre syns i lilltån på den vänstra, sandalklädda foten. Av den foten har man även gjort en gipsavgjutning och när Maria Taube, som är intendent på Moderna Museet, sitter framför Dalís tavla tillsammans med synskadade besökare, kan de känna konturerna av fostret på tån medan hon berättar om tavlan.
Mina uppfattningar kring målningen av Dalí, är att han vill ta upp frågor så som: fadersideal, politiskt förtryck och ofrihet, arbetarklass mot medelklass.
Men målningen innehåller samtidigt en längtan efter ett bättre liv och något hopp om en annorlunda framtid för konstnärens egen del och för mänskligheten.
